Projekt GRAP 2017-2020

Stora Åråsforsen

Länsstyrelsen i Västra Götalands län har från Havs- och vattenmyndigheten (HaV) fått pengar under 2017-2019 för att driva ett nytt bevarandeprojekt för Gullspångslaxen, kallat GRAP (Gullspång River Action Plan). Under 2018 beviljade HaV ytterligare ca 1,2Mkr för fysiska restaureringsåtgärder 2019.

Projektet har tre viktiga mål;

  • fastställa vad som motsvarar gynnsam bevarandestatus för kvarvarande laxpopulation i Gullspångsälven
  • fastställa vilka åtgärder som bedöms säkerställa gynnsam bevarandestatus för laxpopulationen
  • Åtgärder för att rädda Gullspångslaxen ska ha påbörjats inom projekttiden

 

Projektet sker i samarbete mellan Länsstyrelsen i Örebro och Västra Götalands län, Fortum, Gullspångs kommun, Havs- och vattenmyndigheten samt Gullspångsälvens vattenvårdsförbund.

Planen består av tre delprojekt som tillsammans ska se till att bevara och återuppbygga laxbeståndet.

Delprojekt 1 Genetisk utredning

Utredningen inom delprojektet omfattar flera delar, varav de viktigaste är;

  • Hur ser den genetiska statusen ut för Gullspångslax och öring utifrån de senaste analyserna gjorda 2014-2016? Har det skett några förändringar jämfört med perioden 2000-2010?
  • Utred och föreslå populationsgenetiska mål för att uppnå gynnsam bevarandestatus för lax och öring i Gullspångsälven
  • Uppdatera de rekommendationer som lämnades i rapporten Populationsgenetisk kartläggning av Vänerlax (Aqua reports 2012:4). (gäller endast de som berör den naturliga reproduktionen i Gullspångsälven).
  • Hur ser släktskapet ut mellan de kvarvarande öringpopulationerna uppströms Skagern och Gullspångsöringen?

Delprojekt 2 Populationsmodell

För att kunna prioritera vilka fysiska åtgärder som måste vidtas behövs ett underlag som besvarar tre viktiga frågor;

  • vilka effekter har olika miljöanpassningsåtgärder på lax- och öringreproduktionen?
  • vilka åtgärder behöver vidtas för att populationen ska uppnå gynnsam bevarandestatus?
  • vilka åtgärder är mest kostnadseffektiva med hänsyn till att både bibehållen eller ökad reglerförmåga för kraftproduktion och effektiva bevarandeåtgärder skall eftersträvas?

 

Arbetet utförs med hjälp av en eller flera s.k. populationsmodeller som upprättas för laxens livscykel. En mera noggrann populationsmodellering planeras nedströms Skagern inom nuvarande utbredningsområde. Samverkan kommer att ske med ett annat pågående projekt finansierat av KK-stiftelsen (Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling). Inom projektet, som drivs av Karlstad universitet, kommer bland annat en 2D hydraulisk modell för Gullspångsälvens tre lek-och uppväxtområden upprättas.

Delprojekt 3 Skagern-Vänern

Några av de planerade utredningar och åtgärder som ingår i delprojekt 3 är;

  • Utvärdering av DNA-provtagning. De senaste åren har provtagning gjorts på rom från lekgropar och yngel vid elfiskeundersökningar. En fördjupad utvärdering av resultaten kan ge värdefull information om populationen och vad som styr överlevnaden från rom till yngel. DNA-provtagningar bör fortsätta under projektperioden.
  • Effekter/konsekvenser av ökad minimitappning i Gullspångs kraftverk. Som underlag används dynamisk flödesmodellering och/eller provtappningar.
  • Effekter/konsekvenser av korttidsregleringen i Gullspång. Som underlag används dynamisk flödesmodellering och faktiska mätningar.
  • Divergeringsdammens effekter (påverkan idag på utvandrande smolt och uppvandrande lekfisk, effekter av att höja/förändra dammen). Utredningen inkluderar fiskräkning av uppvandrande lekfisk och studie av smoltutvandring enligt nedanstående.
  • Möjligheten till återreglering av korttidsregleringen genom exempelvis pumpkraftverk
  • Studie av smoltutvandring från Gullspångsforsen och Åråsforsarna för att undersöka beteende, vandringsvägar och överlevnad både för utvandring genom Kolstrandsviken och det naturliga utloppet.
  • Biokanal Gullspång. Sweco har på uppdrag av Fortum utrett och föreslagit anläggande av en biokanal/spawning channel vid Gullspångs kraftstation som en möjlig åtgärd för att på kort sikt förbättra reproduktionsframgången för lax och öring. Utredningen föreslår att biokanalen anläggs bredvid nuvarande naturfåra och mynnar i dess nedre del. Kanalen skulle kunna optimeras för att tillgängliggöra så stor areal lek- och uppväxtområden som möjligt. Den övre delen kan enligt förslaget byggas vidare och utgöra en fiskväg förbi anläggningen. Projektets mål är att arbeta vidare med förslaget och anpassa det till restaurering av forsen (se nedan).
  • Utökning av Gullspångsforsens areal. Ursprungligen var Gullspångsforsen både längre och bredare. Delar av forsen är utfyllda med bergkross. Det kan finnas möjlighet att utvidga arealen genom att schakta undan stenmaterial och bredda den nuvarande forsen. Fiskvägen behöver också breddas för att avbörda mera vatten. Genom en ökad tvärsnittsarea i forsens alla delar minskar även risken för att stenmaterial från forsen spolas bort vid stora spilltappningar, något som skett vid flera tillfällen.
  • Fiskvägar för upp- och nedströmspassage. Restaureringsåtgärder bör utformas för att kunna kombineras med en fiskväg för uppströmsvandring. Utredning av fiskvägar för uppströms- och nedströms vandring utreds endast om populationsmodellen visar att åtgärder är nödvändiga uppströms Gullspång.
  • Flytt av regleringsdamm vid Gullspång. Den ursprungliga forsen är indämd ca 500 meter genom nuvarande regleringsdamm. Genom att flytta denna upp till den ursprungliga klacken kan preliminärt ca 2,5 ha lek- och uppväxtområde återskapas. Nuvarande kraftverk förses med drivvatten genom en tub eller kanal. Det kan då finnas möjligheter att anlägga ett minikraftverk för minimitappningen vid den nya dammen. Utredningen genomförs endast om den bedöms möjlig att genomföra.
  • Biotoprestaurering i Lilla Åråsforsen. Lilla Åråsforsen är efter restaureringsarbetena på 1990-talet en flack, relativt homogen strömsträcka som vid minimitappning har för låg vattenhastighet för att utgöra optimal uppväxtmiljö. De många lekgroparna på nacken antyder att området favoriseras av fisken vid lek, men det är oklart om det gäller vid minimitappning eller vid kraftverksdrift. För att optimera forsen som uppväxtområde bör en inmätning göras som ett underlag för en hydraulisk modellering av vattennivåer och vattenhastigheter. Även provtappningar kan bli aktuella. Modelleringen ska innefatta flera alternativa minimitappningar och fysiska utformningar. Målet ska vara att skapa en större areal av optimala uppväxtbiotoper.
  • Smoltavledning vid divergeringsdammen. Bedöms denna utvandringsväg vara olämplig för utvandrande smolt behöver åtgärder vidtas för att smolten väljer huvudfåran istället. Det kan finnas flera tänkbara lösningar.
  • Förändrad vattenhushållning. Utifrån utredningarna av regleringseffekterna och möjliga miljöåtgärder (se ovan) föreslås de ändringar i vattenhushållningen som krävs för att uppnå avsedda effekter. Exempelvis bör åtgärder för att minska hastigheten vid start och stopp av effektregleringen utredas.

Delprojekt 4 Framtida avelsanläggning

Delprojektägare: Fortum Sverige AB

Ett nytt avelsprogram för den odlade Gullspångslaxen och -öringen ska utredas inom ramen för projektet. Det är kopplat till nuvarande fiskerelaterade driftvillkor om smoltutsättningar och avelsarbete. Det kan bli aktuellt att kontakta erforderlig expertkompetens vid SLU men även motsvarande kompetens och resurser i andra länder kan var aktuellt, exempelvis Finland och Norge. Förutsättningarna för ett landbaserat avelsprogram/genbank i Nykroppa som även inkluderar kommersiell försäljning av kvalitetssäkrad befruktad rom till andra intressenter bör utvärderas. Smittskyddsaspekter och driftmässiga förutsättningar rörande framtida avelsstation/kläckeri vid Gullspångsälvens mynning bör finnas med i utredningen. Den nuvarande genetiska resursen bör kartläggas och ett förslag på avelsprogram bör inkludera hur den vilda populationen och den odlade linjen kan stötta varandra i det framtida bevarandearbetet.

Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.

Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.