Projekt GRAP 2017-2020

Stora Åråsforsen

Länsstyrelsen i Västra Götalands län har från Havs- och vattenmyndigheten (HaV) fått pengar under 2017-2020 för att driva ett bevarandeprojekt för Gullspångslaxen, kallat GRAP (Gullspång River Action Plan). Under 2018 beviljade HaV ytterligare ca 1,2Mkr för fysiska restaureringsåtgärder 2019. Projektet har drivits i samarbete med och medfinansierats av Länsstyrelsen i Örebro och Västra Götalands län, Fortum, Gullspångs kommun, Gullspångsälvens vattenråd och Havs- och vattenmyndigheten.

Projektet har haft tre viktiga mål;

  • fastställa vad som motsvarar gynnsam bevarandestatus för kvarvarande laxpopulation i Gullspångsälven
  • fastställa vilka åtgärder som bedöms säkerställa gynnsam bevarandestatus för laxpopulationen
  • Åtgärder för att rädda Gullspångslaxen ska ha påbörjats inom projekttiden

Hela slutrapporten, Åtgärdsplan för Gullspångslax, finns tillgänglig digitalt (länk kommer inom kort). Vissa av underlagsrapporterna finns även tillgängliga digitalt via länk (se nedan).

Projektet har bestått av nedanstående tre delprojekt.

Delprojekt 1 Genetisk utredning

Utredningen inom delprojektet har omfattat flera delar, varav de viktigaste var;

  • Uppdatera de rekommendationer som lämnades i rapporten Populationsgenetisk kartläggning av Vänerlax (Aqua reports 2012:4). (gäller endast de som berör den naturliga reproduktionen i Gullspångsälven).
  • Utvärdering av den genetiska statusen för Gullspångslax och öring utifrån de senaste analyserna gjorda 2014-2019. Har gjorts av Helsingfors och Luke universitet i Finland. 
  • Beskriva släktskapet mellan de kvarvarande öringpopulationerna uppströms Skagern och Gullspångsöringen?
  • Resultat från lekgropsinventeringarna har särskilt utvärderats för att beskriva skillnader mellan lax och öring samt eventuella samband med resultat från elfiskeundersökningar. 
  • Utredning och framtagande av förslag på genetiska mål för att uppnå gynnsam bevarandestatus för lax och öring i Gullspångsälven

Delprojekt 2 Populationsmodell

För att kunna prioritera vilka fysiska åtgärder som behöver göras har ett par viktiga underlag tagits fram;

  • habitatkartering av historiska lekområden upp till Svartälven och Timsälven
  • en produktionsmodell för att beskriva olika åtgärdsalternativ inklusive dagens och historisk laxproduktion

Länsstyrelsen i Örebro har ansvarat för delprojekt 2. Arbetet har utförs som externa uppdrag. En mera noggrann populationsmodellering planeras nedströms Skagern som ett resultat av projektet.

Delprojekt 3 Skagern-Vänern

Delprojektet har fokuserat på utredningar och åtgärder inom laxens nuvarande utbredningsområde.

Några av de utredningar och åtgärder som ingått i delprojekt 3 är;

  • Effekter/konsekvenser av ökad minimitappning i Gullspångsforsen och Åråsforsarna. Med hjälp av dynamisk flödesmodellering har olika tappningar testats och redovisas i rapporten.
  • Effekter/konsekvenser av korttidsregleringen. Som underlag har används en dynamisk flödesmodell och faktiska mätningar. Bland annat finns ett förslag på hur korttidsregleringens effekter i Åråsforsarna kan minskas.
  • Uppvandring av lekfisk. Redovisningen inkluderar försök med fiskräkning av uppvandrande lekfisk och utvärdering av flöden för att förklara mängden lekgropar.
  • Studie av smoltutvandring. Försök har gjorts med märkt smolt för att följa utvandringen från Gullspångsforsen. Även smoltfälla har testats för att fånga utvandrande smolt. 
  • Biokanal Gullspång.  Ett förslag på biokanal har tagits fram som skulle kunna optimeras för att tillföra så stor areal lek- och uppväxtområden som möjligt. Den övre delen kan enligt förslaget byggas vidare och utgöra en fiskväg förbi anläggningen. 
  • Utökning av Gullspångsforsens areal. Ursprungligen var Gullspångsforsen både längre och bredare. Delar av forsen är utfyllda med bergkross. Ett förslag på att utvidga arealen genom att schakta undan stenmaterial och bredda den nuvarande forsen har tagits fram. Det medför att minimitappningen i forsen behöver ökas. Den befintliga fiskvägen behöver också byggas om för att avbörda mera vatten. 

 

Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.

Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.